FAQ om räntor (ordlista och aktuella regler)
Det finns flera olika typer av räntor och dessa kan brytas ner i flera olika kategorier – ränta, nominell ränta, effektiv ränta, sammansatt ränta, realränta, rörlig, fast ränta, inlåningsränta m.m.
Skärpta amorteringskrav och nytt räntetak fr.o.m. 1 september 2018
Sveriges regering har reglerat lånemarknaden gång på gång genom mer kompletterande kreditupplysningar, införda amorteringskrav och vilken information man måste uppvisa före låneansökan (exempelvis representativa räkneexempel), striktare marknadsföring samt det senaste förslaget som regeringen fått igenom:
“19 a § – För en högkostnadskredit får inte vare sig krediträntan eller realräntan överstiga den vid tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 40%. Räntan får vara max 40% högre än referensräntan (f.n. -0,5 procent).”
Detta förslag röstades igenom eftersom man upptäckte att Kronofogden så sent som förra året fick över 60 000 indrivningar, p.g.a. obetalda snabblån. Låneprodukter med en högre ränta än 29,5% måste markeras som högkostnadskredit och ska stå tydligt beskrivet i samband med låneansökan med en varningstriangel. Lånet får alltså inte kosta mer (i ränta och avgifter) än det utlånade beloppet. Se förenklad förklaring nedan.
Låneexempel efter att lagförslaget infördes
Du lånar 5 000 kr (löptiden är inte relevant i detta exempel), där lånet inte får kosta mer än 5 000 kr i ränta och avgifter, utan där kostanden maximalt får vara 5 000 kr (alltså det belånade lånebeloppet). Du kan aldrig återbetala mer än 10 000 kr (lånebelopp á 5 000 kr + avgifter/ränta á 5 000 kr).
De långivare som inte klarar de nya räntelagarna kommer försvinna såvida de inte förändrar sin produkt – genom att exempelvis omvandla lånet till en annan låneform.
Varumärken som stänger ner p.g.a. nya ränteregler (uppdateras löpande):
- Kreditkontot
- Kortlån (Slantar ersätter Kortlån)
- Extrakredit
- EverydayPlus (OPR Privatlån ersätter EverydayPlus)
- ViaKredit (Viaconto ersätter ViaKredit)
Skillnaderna mellan nominell och effektiv ränta
En räntesats är den procentuella storleken på räntan. Nominell ränta tar inte hänsyn till några andra avgifter än kostnaden att låna pengarna. Låt oss säga att du lånar 100 000 kr i 5 år + 500 kr i uppläggningsavgift. Den nominella räntan är 5%, vilket innebär en räntekostnad på 5 000 kr per år varav 25 000 kr totalt. Effektiv ränta tar hänsyn till alla andra extraavgifter som uppläggningsavgift och aviavgift, vilket inte nominell ränta gör.
I exemplet ovan hade den effektiva räntan blivit 5,1% eftersom uppläggningsavgiften utgör 0,1% av 100 000 kr, fördelat på 5 år. Hade lånet istället haft en löptid på 1 år, så hade den effektiva räntan blivit 5,5%, men den nominella räntan hade fortfarande varit 5% (då den inte tar hänsyn till några andra avgifter).
När du ansöker om ett lån hos någon av våra anslutna långivare så ser du exakta räntekostnader för lånen, där räntan, totalkostaden och/eller månadskostnad ändras i realtid när du drar i reglagen för att ställa in olika löptider/lånebelopp.
Fast ränta VS rörlig ränta
En fast ränta är helt enkelt ett lån med samma ränta år ut och år in och som inte kan påverkas av utomstående faktorer under tiden lånet delbetalas. Bolån och andra större lån blir många gånger billigare om man tar en rörlig ränta (nuvarande marknadsräntan satt av Riksbanken eller ett index), men tryggheten att ha en och samma ränta under hela låneperioden lockar många – men blir oftast dyrare i slutändan.
Mer ingående om rörlig ränta
En rörlig ränta förändras och styrs alltid av den rådande markandsräntan eller hämtas av ett index, exempelvis STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate) eller LIBOR (London Interbank Offered Rate) som är en svensk och UK-baserad interbankränta. Dessa ändras en gång var 1, 3 eller 6-månaders period, men kan variera beroende på vilket index långivaren hämtar sin information ifrån.
Slutsats:
En rörlig ränta innebär en lägre räntekostnad men mindre trygghet, men en fast eller bunden ränta innebär en högre räntekostnad, men större trygghet.
Sedan Konsumentverket släppte nya direktiv år 2012 så har alla aktörer inom lånebranschen en skyldighet att skriva ut den exakta räntan, d.v.s. räntesatsen för lånet ifråga, representativt räkneexempel, totalkostnad när det är helt återbetalat, inklusive uppläggningsmetod.
Sammansatt ränta
En sammansatt ränta kallas även ‘Ränta-på-ränta’. Wikipedia beskriver det med “ränta som beräknas på ursprungsbeloppet + all tidigare ränta under perioden.”. Helt enkelt vad lånets räntor + avgifter kostar totalt. Formel: lånebelopp + årsränta + avgifter.
Realränta
Realränta används inte bland snabblån och är ingenting man stöter bland våra långivare, utan realränta är någonting som uppstår när en investerare gör en investering, och får en avkastning som tack för detta efter att inflationen räknats bort från den nominella räntan – och det är det som kallas realränta. Realräntan påverkas inte av inflationer och har ingen inflationskompensation.
Inlåningsränta VS utlåningsränta
Inlåningsränta är “belöningen” du som kund får ta del av när du har pengar insatta på ditt bankkonto, och betalas ut en gång per år, oftast under årsskiftet. En utlåningsränta är motsatsen till en inlåningsränta – det är räntan som banken sätter och som återbetalas av kunden som tar lånet.